Instuderingstips till NO-provet
vecka 18
Kapitel 5 ”Anpassningar i naturen”
·
Känna till begreppet
biologisk mångfald
·
Veta vad ett naturreservat
och nationalpark är
·
Känna till olika
naturtyper som savann, öken, tundra, polarområde osv.
·
Veta varför det finns
olika naturtyper
·
Känna till olika
anpassningar och varför olika arter har utvecklat olika anpassningar
·
Veta hur människan
påverkar naturen och vad man kan göra för att förhindra att arter utrotas
·
Veta vad en näringskedja
Läxa NO – tisdag v 48
Livet på jorden startade för
ungefär 3,5 miljarder år sedan. Sen dess har det utvecklats många djur och
växter.
Fossiler är förstenade rester av djur och växter som har bevarats
under en lång tid. Fossilfynd kan vara väldigt gamla, ibland flera miljoner år.
Fossilfynd hjälper människan att förstå hur livet har utvecklats. Med hjälp av
fossiler kan man även få reda på hur klimatet har förändrats. Hur varmt och
kallt det är på jorden spelar stor roll för livet. Tack vare fossilfynden så
vet vi mycket om tiden före människan. Det bildas fossilfynd även idag. Om
flera miljoner år så kommer det att finnas spår från vår tid.
Hur började då livet?
Innan det fanns liv på jorden så
var landskapet ödsligt. Det fanns inget syre i luften och ingenting kunde växa
eller leva. Överallt fanns det vulkaner. Man tror att livet uppstod genom att
blixtar slog ner i det varma vattnet. Där fanns det ämnen som med hjälp av
blixten reagerade med varandra, så att nya ämnen bildades. Ur de ämnena så tror
forskarna att de första levande cellerna, bakterierna, uppstod.
Bakterier och toffeldjur
De första bakterierna vara mycket små och enkla. I några av dem bildades det
gröna ämnet klorofyll. Med hjälp av klorofyll, koldioxid från luften och
solljus, kunde bakterierna bilda druvsocker och syre. Då kom syrgas ut i
luften, vilket är en förutsättning för att liv ska kunna finnas.
Toffeldjuret är intressant eftersom det är ett av de första levande
djuren och eftersom det fortfarande finns kvar än i dag. De är encelliga och
tillhör djurgruppen urdjur. Den simmar genom att vifta på trådar. Den äter
bakterier genom sin cellmun. Toffeldjuret kan försvara sig genom att skjuta
pilar. Det kan föröka sig genom att para sig med andra toffeldjur eller genom
att dela på sig.
Livet på land
Leddjuren var de första djuren som levde ovanför vattenytan.
Exempel på leddjur är skorpioner och spindeldjur. Leddjuren var även de första
djuren att flyga i luften.
Groddjuren var de första djuren som kröp omkring på land såg ut som
en blandning mellan fisk och ödla. De hade ryggrad och fjäll på huden. Men de
klarade sig inte helt på land. När de skulle para sig så var de beroende av
vatten eftersom deras ägg saknade skal och skulle torkat ut på land. Det fanns
groddjur som kunde bli fyra meter långa.
Med tiden utvecklades kräldjuren, de första små ödlorna, som
kunde lägga ägg med ett skal av kalk. Dessa djur kunde därför leva hela sina
liv på land. De var växelvarma, vilket betyder att deras kroppstemperatur var
samma som omgivningen, precis som hos kräldjur idag.
De första däggdjuren
För ungefär 150 miljoner år sedan
var tiden vi kallar dinosauriernas tid. Då fanns det många stora olika
kräldjur. Men för 65 miljoner år sedan försvann alla dinosaurier på väldigt
kort tid. Det finns flera olika teorier om varför. Det kan ha berott på att
klimatet förändrades till följd av meteoritnedslag eller efter en period med
många vulkanutbrott. Samtidigt som dinosaurierna levde så fanns även de första däggdjuren. När dinosaurierna dog ut så
fick däggdjuren större livsrum vilket gjorde att de blev vanligare. De åt
växter och insekter. Honan tog hand om sina ungar och hon hade spenar på magen,
så att ungarna kunde dia. Dagens däggdjur föder levande ungar, men de däggdjur
som fanns först la ägg. När äggen hade kläckts så kröp ungarna till honan och
sög sig fast vid spenarna.
Den moderna människan
I människans utveckling har det
funnits flera olika människoarter. Vissa levde under kortare tidsperioder och
andra i längre. En människoart, Homo neanderthalensis, neandertalare, levde i Europa och Asien för
250 000 år sedan. Neandertalare hade korta, fasta kroppar och stora
huvuden. Spår från dem har visat att de använde enklare redskap som yxor.
För ungefär 200 000 år sedan
strövade små flockar av människor omkring på Afrikas slätter. Det var en annan
människoart. De levde av gräsrötter, som de grävde upp med pinnar. De fångade
insekter, små kräldjur och små däggdjur som de åt upp. De kunde tala med
varandra och i grottor målade de bilder av djur. De hade avancerade redskap som
synålar och harpuner. De kunde också använda elden. Detta var början på den art
som finns nu på jorden och som själv tillhör Homo sapiens, den moderna
människan. När Homo sapiens bredde ut sig försvann neandertalarna. Det var
för cirka 30 000 – 40 000 år sedan. Man vet inte varför neandertalarna
försvann.
Charles Darwin
Charles Darwin levde i England på
1800-talet. Han stora intresse var att samla snäckor, stenar och insekter. När
han var 20 år fick han chansen att följa med ett fartyg på en fem år lång resa
runt jorden. Då skulle han få möjlighet att samla in växter, djur och fossiler.
När han kom hem från resan började han fundera på vad han hade sett. Han kom på
att nya arter uppstod hela tiden. Alla arter skapades inte på en gång. Darwin
menade att det gick till ungefär såhär:
Tänk dig en flock hjortar som
betar på en savann i Afrika. Alla kalvar i flocken är som syskon, lika men lite
olika. En kalv har något längre hals än de andra. Efter flera års torka blir
det ont om gräs. De flesta djur svälter ihjäl. Men kalven med den långa halsen
räcker upp till trädens blad och kan överleva genom att äta bladen. När sedan
kalven blir vuxen och parar sig, ärvs den längre halsen och det föds nya kalvar
med lång hals. De med längst hals har större chans att klara sig. De här djuren
kan man tänka sig är vår tids giraffer. Att olika arter utvecklas på det här
sättet kallas för evolution.
Carl von Linné
Carl von Linné var en botanist,
växtforskare, i Sverige på 1700-talet. Han föddes i Råshult i Småland. Genom
andras idéer, egen forskning och studieresor la han grunden för hur man delar
in växter och djur. Linné tyckte att alla djur och växter skulle ha två namn:
ett släktnamn och ett artnamn på latin. Latin var vetenskapens språk, vilket
gjorde det enklare för forskare i olika länder att förstå varandra. Så namnger
man än idag allt levande. Om man tittar på hur djur och växter delas in så ser
det nästan ut som ett släktträd.
Inläsningsstencil rymden
Astronaut – det
amerikanska ordet för en rymdfarare
Geocentrisk
världsbild
– när man förr i tiden trodde att jorden stod i centrum och att solen och de
andra planeterna cirkulerade runt jorden.
Heliocentrisk
världsbild
– solen är i centrum och alla planeter cirkulerar runt solen. Den världsbild vi
har idag. Helio betyder sol.
Ljusår – måttenhet
för att mäta avstånd i rymden
Solen – vår
närmsta stjärna. Solen ger oss värme och ljus. Solen är en normalstor stjärna.
Jorden – är en
planet som med ett annat namn kallas Tellus. Jorden är i ständig rörelse, på
ett år hinner den ett varv i sin bana runt solen. Samtidigt roterar den ett
varv runt sin egen axel, ett sådant varv tar ett dygn. Att jorden snurrar runt
sin egen axel gör att vi får natt och dag. Jorden kallas även för den blå
planeten eftersom 70 % består av vatten.
Atmosfär – ett lager
av gaser som ligger som ett täcke runt jorden, och som håller kvar värmen från
solen på jorden.
Månen – månen är
vår närmsta granne i rymden. Månen bildades strax efter jorden, när jorden
träffades av stenblock som kom farande. I början blev månen ofta träffad av
andra stenblock, man kan fortfarande se märkena efter det som stora kratrar på
månens yta. När vi ser månen på natten så ser det ut som den lyser, men det gör
den inte. Det är solen som lyser på månen, och det vi ser är solstrålarna som
lyser på månytan. Det tar ca 27 dygn för månen att gå ett varv runt jorden, det
kallar vi för månad. Vi ser olika delar av månen lysa beroende på vart i
sin omloppsbana som den befinner sig, till exempel fullmåne och nymåne. Den första
månlandningen skedde 1969 och den första människan på månen var Neil Armstrong.
Planeter - Vårt
solsystem består av åtta planeter. De fyra innersta planeterna (Merkurius,
Venus, Jorden och Mars) har en fast yta som består utav sten och metall. De
fyra yttersta planeterna kallas för jätteplaneterna och består av gas, dessa är
Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
Asteorid – Stenblock
som åker omkring i rymden
Komet – Ett stort
klot av is och sten som rör sig i en bana runt solen. Kometer döps efter den
som upptäcker dem.
Meteorer och
meteoriter
– Ett stjärnfall kallar vi det som ser ut som en liten stjärna som faller. Men
det är ingen stjärna, det är rymdstenar som börjar brinner upp när de faller
genom jordens atmosfär. Det kan till exempel vara rester av en asteorid som
krockat och slagits sönder. Sådana rymdstenar kallas för meteorer. Meteorerna har en enorm hastighet. Om de närmar
sig jorden så bromsas de in av atmosfären. Då hettas de upp och börjar brinna.
Det är ganska vanligt att se meteorer. Under vintern och hösten kommer de ofta
i skurar, meteorskurar, och då kan man se flera i minuten. Om meteorstenen är
så stor att den inte hinner brinna upp helt i luften så träffar den jordens
yta, då kallas den för meteorit.
Vintergatan – heter den
galax som vi bor i.
Stjärnor
Nebulosa – är ett
enormt stort moln av damm och gas som finns i galaxerna. Man kan kalla dem för
stjärnornas barnkammare eftersom det är i nebulosorna som stjärnor bildas.
Stjärnan bildas när damm och gas dras samman till ett moln. När gasmolnet blir
större stiger temperaturen och då bildades det en ny stjärna.
Stjärnan
lyser sen i flera miljarder år. När en normalstor stjärna som solen börjar få
slut på bränsle så sjunker temperaturen och den sväller till en röd jätte. Därefter när bränslet
nästan är helt slut så blir den till en vit
dvärg.
Men
om stjärnan är större än en normalstor stjärna så blir det ingen röd jätte.
Istället blossar den upp och lyser mycket starkt när bränslet börjar ta slut.
Det kallas för att stjärnan blir en supernova.
Ett
svart hål är när en supernova kollapsar. Då dras supernovan ihop till en enda
punkt, ett svart hål.
Satelliter –
en satellit
är något som roterar runt en himlakropp. Det finns naturliga satelliter till
exempel månen som roterar runt jorden, och jorden som roterar runt solen. Men
det finns också tillverkade satelliter som människan har skapat, dessa roterar
runt jorden men även runt månen.
De
tillverkade satelliterna används bland annat till att studera månen och jorden,
vädersatelliter, kommunikationssatelliter och GPS.
_________________________________________________________________________________
Stjärnbilder och stjärnkikare
Denna veckan har vi gjort stjärnkikare på no:n. Det tyckte eleverna var kul.
Bilder kommer snart. =)
Hälsningar klass 6A
No-läxa vecka 38 – kolets kretslopp
Begrepp
Atom
– allt är uppbyggt av atomer. Atomen har en kärna som är uppbyggd
av små partiklar och runt kärnan kretsar ännu mindre partiklar. Ämnen kan ha
olika många partiklar i kärnan och det är det som avgör vilket grundämne det
är. Atom betyder odelbar.
Grundämne
– är ett ämne som består av samma slags atomer.
Kemiska
föreningar – är ett ämne som består av olika slags
atomer. Till exempel vatten (som består av väte och syre), koldioxid (som
består av kol och syre) eller socker (som består av kol, syre och väte).
Kemiska
beteckningar – ett speciellt namn eller förkortning för
ett visst ämne.
Till exempel:
C- kol O –
syre H – väte
Kolets
kretslopp
Kol är ett grundämne som kan binda sig till
flera andra ämnen och skapa kemiska föreningar. Kol finns i vattnet, i luften,
i marken och i allt som lever. När vi andas ut släpper vi ut kol i form av gasen
koldioxid.
Kolet vandrar i ett kretslopp. I luften finns
det som gasen koldioxid, CO₂. Det är kol och syre som blandats i en kemisk
förening. Koldioxiden tas upp av växterna eftersom fotosyntesen som sker i
trädet behöver koldioxid, vatten och värme. Trädet lagrar kolet och släpper ut
syre,O, i luften. På hösten vissnar och
förmultnar löv och blad då går kolet vidare antingen ut i luften eller ner till
marken till nedbrytarna.
I havet finns det också koldioxid löst i
vattnet. I fiskar, alger och allt som lever i vattnet finns det också kol. Från
vattnet går kolet antingen vidare upp i luften eller binds av alger och lagras
på botten.
När djur och växter dör och ramlar till
marken så bryts de ner av nedbrytarna. Då bildas det koldioxid. Men kolet från
djuren och växterna kan även lagras i jorden och då ger kolet näring till
växterna.
Kol kan också lagras djupt ner i marken under
lång tid och hårt tryck. Då bildas stenkol, torv, gas eller olja. Ved från träd
innehåller också kol eftersom trädet tar upp koldioxid från luften och lagrar
kolet.
Människan har en stor påverkar på kolets
kretslopp. Människor andas ut koldioxid när de förbränner maten. Men människan
påverkar även kretsloppet på andra sätt. När vi tar upp kol, olja, torv och gas
från marken. Dessa ämnen kallas för fossila bränslen, det tar tusentals till
miljoner år för dem att bildas. Vi använder det till bilar, fartyg och flyg och
för att få värme och elektricitet. När vi eldar bränslet så frigörs koldioxid.
Desto mer fossilt bränsle vi tar upp, desto mer koldioxid släpper vi ut.
Här kan ni se några av de fackverk som eleverna byggt
Här kommer några bilder från experimentdagen
Under vecka 48 började vi med kemi. På elevspel.se kan du hitta spel inom ämnet där du kan fördjupa dina kunskaper.
Experiment Solros
I klassrummen växer det nu för fullt. Här kan ni se två plantor.
Miljöhjältarna i 4an kämpar vidare med batterijakten! hittills har det blivit 60kg batterier som har återvunnits, vilken kanoninsats ni gör! Ni är värda en medalj allihop!
.gif)
Läxan till onsdag är att eleverna ska lära sig de olika symbolernas betydelse och något exempel på när dem kan förekomma. Både de miljövänliga märkena och varningssymbolerna.
Bra miljöval
Bra Miljöval är Svenska Naturskyddsföreningens miljömärke. Bra miljöval är en av de vanligaste miljömärkningarna på svenska marknaden.
Ekologiskt jordbruk
Om man uppfyller EU:s krav får man
använda detta miljömärke. Minst 95% av varans ingredienser är ekologiskt
producerade.
Eu - blomman
EU-blomman är EU:s gemensamma symbol för
miljömärkning. EU-blomman är en motsvarighet till den nordiska Svanen. Det är
mest kemiska och hygienprodukter som får denna märkning.
Krav
Krav är förmodligen
den miljömärkning som är vanligast i våra svenska butiker och det miljömärke
flest människor känner till. 
Rättvisemärket
Detta är inte något miljömärke.
Föreningen för Rättvisemärkt har detta märke som garanterar bönder och andra
odlare en ersättning för deras arbete.
Svanen
Svanen är ett nordiskt miljömärke och produkterna
märkta med Svanen måste leva upp till olika miljökriterier. Denna märkning
används bland annat på kemtekniska varor, hygienartiklar och maskiner.
Svenskt sigill
Miljömärket Svenskt Sigill
garanterar att råvarorna har producerats på svenska kontrollerade gårdar. Det
ställs höga krav på säkra livsmedel, miljöhänsyn, bra skötsel av djur och öppna
svenska landskap.
Varningsbilder för farligt avfall
Farligt avfall är farligt därför att det är explosivt,
brandfarligt, frätande, smittförande eller giftigt för människan och miljön.
Exempel på märken som kan finnas på miljöfarliga produkter ser du här nedanför.
De orangea bilderna är gamla märken som kommer att försvinna till sommaren och
då kommer de märken som har röd kant och som är vita i mitten att ta över.
Hej!
Mellan den 5:e och 25:e mars så kommer vi i 4an att vara med i batterijakten.
Batterijakten är en tävling för alla 4:or i hela Sverige.
Batterijakten är ett samarbete mellan Varta, Clas Ohlsson och Håll Sverige Rent.
Batterierna som vi samlar in ska vara hushållsbatterier och får inte samlas in från butiker och andra näringsverksamheter. De batterier som godkänns är: lösa småbatterier och engångsbatterier men inte uppladdningsbara batterier. Till hushållsbatterier hör batterier märkta med:
- AA, AAA, AAAA
- C och D
- 9V och 4,5 V
- knappcellsbatteriet.
OBS! Batterierna som lämnas in måste vara använda och tejpade på pluspolen.
Alla 4:or på Vislanda tävlar som en klass. I batterijakten tävlar alla på samma villkor eftersom klassens insamlande vikt slås ut per elev i klassen. för varje 500 gram vi samlar in får vi ett klistermärke eller ett kryss på planschen.
Den vinnande klassen i Sverige kommer att få 35 stycken surfplattor att ha på skolan. Dessa surfplattorna kommer att följa klasserna för varje årskurs.
Mer info om tävlingen hittar ni på batterijakten.se
vi ska nu snart avsluta området i teknik. Eleverna har
fått skapa pappersflygplan där dem fick i uppgift att utveckla sina plan för
att kunna flyga så långt som möjligt. Arbetet var uppskattat och avslutades med
en tävling. Vi har även vikt hoppande grodor, alla elever har börjat med att
vika likadant och det är nu upp till var och en att utveckla en ny modell som
är ännu bättre än den förra.
Bilder på några av dagens grodor kan ni se nedan:
Just nu arbetar vi med temat skogen. Klasserna har fått skapa varsitt träd i respektive klassrum. 4A har gjort ett lövträd och 4B har gjort ett barrträd.
När träden var klara fick eleverna diskutera vilka djur som finns i de svenska skogarna, stora som små. Därefter har eleverna fått måla djuren.
Kommande vecka kommer vi att fortsätta temaarbetet med att att arbeta i vår nya nobok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar