So

Läxa till fredag 28/4-2017

förändring                                         Om något ändras sker en förändring.

likheter                                                     Saker som är lika när man jämför minst två olika saker med varandra.

skillnader                                                  Saker som skiljer sig åt när man jämför minst två olika saker med varandra.

kronologi                                                  Tidsföljd. Om man sätter något i kronologisk ordning så sätter man det i ordning efter hur det hände. Ett liv i kronologisk ordning är t.ex. man föds, man börjar på dagis, man börjar skolan o.s.v.

orsak                                                         Anledning. Ex. Vad var orsaken till att det blev krig mellan Sverige och Ryssland? = Varför blev det krig?

konsekvens                                               Vad händelsen leder till = konsekvenserna. T.ex. Konsekvenserna av kriget blev att många människor dog, Sverige förlorade Finland  o.s.v.

historiska källor                                        Historiska källor kan ge direkta svar på olika frågor om hur det var. En källa kan t.ex. vara en kyrkmålning, ett brev eller en nedskriven lag.

tolkning                                                    En tolkning är annan typ av historisk information än en källa. En tolkning är en sammanställning som någon redan har gjort om hur det var. Någon annan har studerat en eller flera källor och utifrån dem gjort en tolkning. En tolkning kan t.ex. vara en lärobok eller film som berättar om kungar och drottningar under stormaktstiden.

abdikera                                                   Avsäga sig tronen

STORMAKTSTIDEN 1600-talet

Sverige är ett fattigt land med liten befolkning, ca 1 miljon. Hur det var på den här tiden vet man genom olika historiska källor t.ex. brev och berättelser som finns kvar. Kyrkböcker från den här tiden finns också.

Det kommer också hit invandrare från Finland (svedjebönder), Holland (köpmän) och

Belgien (smeder och bergsmän). Samerna bodde i de norra delarna av Norden. Här har de bott i tusentals år och flyttat runt med sina renar. Deras språk samiskan är släkt med finskan.

Sverige delas upp i län. I varje län fanns en landshövding. Kungen styrde Sverige med hjälp av sin regering.

Under 1600-talet grundades posten.

Skeppet Vasa är klart 1628 men sjunker i Stockholms hamn.

Under 1600-talet var kyrkan extra sträng. Kungen ville att alla skulle kunna läsa katekesen (kristen lärobok). Det kontrollerades vid husförhör.  Alla måste också gå i kyrkan.

Barn och vuxna började sprida rykten om att en del människor var häxor som for till Blåkulla för att träffa djävulen. Anklagade kvinnor och män förhördes och torterades om de inte erkände. De som dömdes till döden halshöggs och brändes på bål. På bara några år avrättades och brändes 300 utpekade häxor i Sverige.

Under 1600-talet var det krig nästan hela tiden. Sveriges kungar ville härska över hela Östersjön. Gustav II Adolf (Lejonet från Norden) var med i 30-åriga kriget ute i Europa. Han dog i slaget vid Lützen 1632.

Gustav Adolfs dotter Kristina ärver tronen, men hon var bara 6 år när Gustav II Adolf dog så Axel Oxenstierna styrde riket tills Kristina blev myndig. Kristina var drottning till 1654 då hon abdikerade, blev katolik och flyttade till Rom.

Ny kung blev hennes kusin Karl X Gustav. Han hade varit med i trettioåriga kriget och han var en skicklig krigare. Under hans regeringstid blev Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän svenskt. Karl X Gustavs son Karl XI blev sedan kung. Men han var bara ett barn så det blir förmyndare som styr Sverige fram till 1672. Karl XI är envåldshärskare och han vill ha fred. Han red runt i Sverige och kontrollerade hur statens tjänstemän skötte sig. Han kallades för ”Gråkappan”.

När Karl XI dog blev Karl XII kung. Han var bara 15 år då. Polen, Danmark och Ryssland anfaller Sverige. Detta krig kallas ”Det stora nordiska kriget” och pågick i 20 år. Sverige förlorar slaget vid Poltava 1709 och många soldater blev fångar. Kungen flydde till Turkiet och kom tillbaka till Sverige 1715. Med en ny armé gick han mot Norge. Karl XII blir skjuten 1718. Den tidigare stormakten Sverige består nu bara av Sverige och Finland.

FRIHETSTIDEN

Det finns många spår från 1700-talets människor och deras tid. Dit hör kyrkoböcker, brev, dagböcker och byggnader, men även Carl Michael Bellmans sånger, många vetenskapliga upptäckter gjordes under 1700-talet. Carl von Linné blev t.ex. känd för sitt system att sortera upp växter och djur. Det finns också många tavlor från 1700-talet som visar både fattiga och rika människor.

Efter Karl XII:s död var Sveriges Stormaktstid slut. Alla ville ha fred. Svenskarna ville bli fria från enväldiga kungar. Rådet och riksdagen styrde landet. Därför kallas tiden för frihetstiden. Två partier hattar och mössor, tävlade om makten. Tryckfrihet infördes och vetenskap blev viktigt. Kyrkan fick inte bestämma allt, utan människor skulle få tänka själva. Det kallas upplysningen.

Tiden mellan år 1772 och 1809 kallas ibland den gustavianska tiden efter kungarna Gustav III och Gustav IV Adolf som styrde då. Många svenskar hade tröttnat på de ständiga bråken mellan hattar och mössor och på hur de styrde Sverige. När Gustav III blivit kung gjorde han en statskupp med hjälp av militären. Han avsatte rådet och gjorde sig själv till enväldig kung. Till en början var han populär men efter hand blev fler och fler missnöjda. Många människor tyckte att Gustav styrde landet dåligt. Adeln ville ha tillbaka sin makt. Till slut bestämde en grupp adelsmän och militärer att mörda kungen. Jacob Johan Anckarström var den som mördade kungen.                                                                                                                                                        

Efter mordet på Gustav III blev hans son Gustav IV Adolf kung. Både Frankrike och Ryssland var fiender till Sverige. Efter att Sverige hade förlorat Finland till Ryssland i ett krig 1808-1809 blev kungen så illa omtyckt att han avsattes och tvingades lämna Sverige efter 17 år på tronen. Den Gustavianska tiden var slut.

Kolonier

En koloni är ett landområde som erövrats utanför det egna landets gränser. Britterna skaffade flera kolonier i världen där de kunde hämta hem viktiga råvaror som t.ex. bomull. Storbritanniens krig mot Frankrike handlade om kolonier och herraväldet på havet. Storbritanniens viktigaste kolonier var de längs Nordamerikas östkust. I slutet av 1700-talet skedde två våldsamma revolutioner: den amerikanska och den franska revolutionen.

År 1750 bodde drygt 2 miljoner människor i Sverige. Under 1700-talet ökade befolkningen. Forskarna tror att det beror på att det var en fredlig tid, milda vintrar och goda skördar. Livet var ändå hårt. Många dog under vårvintern när det var kallt och ont om mat. Var femte nyfödd dog före ett års ålder. De som klarade sig blev i genomsnitt 50 år gamla.

En bondgårds åkerjord kunde vara uppdelad i många olika åkerremsor runt om i byn för att det skulle vara rättvist. Alla skulle få del av den bästa och den sämsta jorden. Detta var opraktiskt. Under 1700- och 1800-talet genomfördes skiften. Skiften betydde att åkrar slogs ihop till större sammanhängande ägor. Gårdarna flyttades då ut från byn till de nya ägorna.

1800-TALET

Under 1800-talet kunde människorna för första gången åka tåg, tala i telefon och ha glödlampor som lyste upp hemma. I Sverige bestämdes att alla barn skulle gå i skolan och kvinnor fick fler rättigheter. Fler kunde läsa. Sverige förvandlades på 1800-talet från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Människorna lämnade landsbygden och flyttade in till städerna. Sverige drabbades av missväxt och hungersnöd. Över en miljon svenskar emigrerade till andra länder, främst Amerika. Kungarna och adeln förlorade mycket makt. Olika politiska partier bildades och fick mer makt genom riksdagen.

Vetenskap på 1800-talet

Charles Darwin gjorde en stor vetenskaplig upptäckt. Han visade hur evolutionen fungerar och att människorna härstammar från aporna.

Alfred Nobel uppfann dynamiten. Han tjänade mycket pengar och bestämde att pengarna skulle delas ut som pris till personer som hade ”gjort mänskligheten den största nytta”. De första nobelprisen delades ut 10 december 1901.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

FÖRDJUPNINGSUPPGIFT RELIGION ÅK 6

Du ska skriva en jämförelse mellan två religioner. Du ska alltså inte rada upp fakta om först en religion och sedan den andra, utan du ska visa på likheter och skillnader mellan religionerna. Du väljer om du vill skriva för hand eller på dator.

Använd i första hand religionsboken, men du kan också använda andra källor. Skriv i så fall upp varifrån du har hämtat din information.

Detta måste finnas med i din jämförelse men du får skriva mer om du vill:

·         Gudsuppfattning (Hur tänker man om gud?)

·         heliga platser (Finns det någon bestämd byggnad, stad, flod eller liknande som är helig?)

·         ritualer (Finns det likheter i ritualerna kring hur barnen får sitt namn? Hur går begravningar till? Var ber man? m.m.)

·         regler

·         tankar om döden (Vad händer när man dör?

·         var i världen religionerna finns

Du skriver med löpande text.

Skriv t.ex. ”Jag ska jämföra kristendomen och judendomen.”

”Gudsuppfattning: Både kristna och judar tror att det finns en gud, men de tänker lite olika om Gud. Enligt Kristendomen kan Gud visa sig på tre sätt, som Fadern, Sonen och Den helige Anden. Fadern är den som har skapat världen, Sonen är Jesus och Anden är Guds kraft som hjälper människor att göra gott. Så här tänker inte judarna. Enligt judendomen finns det bara en Gud. Judarna tror inte att Jesus var Guds son. Judarna väntar fortfarande på att Messias ska komma… o.s.v.”

När du har skrivit om likheter och skillnader mellan religionerna ska du skriva en reflektion där du svarar på följande frågor.

·         Finns det något som är bra med religionerna som du har valt? Varför?

·         Finns det något som du tycker är konstigt? Varför?

·         På vilket sätt påverkar religionen samhället?

Ditt arbete ska vara inlämnat till Ann-Sofie senast fredagen den 20 januari. Du har alltså 5 so-lektioner och  på dig att göra arbetet. Tänk på att använda din tid väl.

Lycka till! / Ann-Sofie

Läxa till onsdag v. 49

Hinduismen

·         Hinduismen kommer från Indien.

·         Vissa hinduer tror på flera gudar, andra på en. Vishnu, Shiva och Krishna är exempel på populära gudar.

·         Enligt hinduismen går allt i cirklar. Människan och världen föds om och om igen i ett evigt kretslopp.

·         Karma är summan av livets goda och dåliga handlingar och det är de som avgör vad en människa föds till i nästa liv.

·         Målet för en hindu är att bryta kretsloppet och slippa återfödas.

·         Många hinduer äter vegetarisk mat d.v.s. de äter inte kött. Detta beror på att hinduer tror att alla levande varelser har en själ. Denna själ återföds i en ny varelse efter döden. Ett annat ord för själavandring är reinkarnation.

·         Hinduismen har många heliga böcker. Några av de viktigaste är de fyra Vedaböckerna.

·         Symbolen svastika är inom hinduismen en symbol för något positivt. Den står bland annat för lycka. Många tänker på hakkors och Hitler när de ser denna symbol, men den fanns långt innan det att Hitler och nazisterna började använda den.

Buddhismen

·         Buddhismen grundades av Siddharta Gautama. Han blev Buddha när han förstod vad livet går ut på. Buddha betyder upplyst.

·         Buddhister tror inte på gudar.

Buddhister tror att allt går i cirklar och att människan föds om och om igen till nya liv på jorden.

·         Det är viktigt för buddhister att leva osjälviskt och vara nöjd med det man har.

·         Målet för buddhister är att nå nirvana. När en buddhist har lärt sig att inte längre vilja ha en massa saker, når han eller hon nirvana.

·         En av buddhismens heliga böcker är Tripitaka.

·         En viktig högtid som många buddhister firar är buddhadagen.

·         Det finns många olika sätt att vara buddhist på.

·        Den åttafaldiga vägen symboliseras av ett hjul med åtta ekrar. Det finns åtta punkter som en troende buddhist ska följa. Hjulet har åtta ekrar för att visa detta.

------------------------------------------------------------------------------------------


Samhällskunskap – Att läsa på inför provet v.45

Arbete och pengar

Familjens pengar ska räcka till mycket så därför kan man inte få allt man vill. Det mesta av pengarna som familjen tjänar går till sådant som måste betalas, t.ex. mat, vatten, sophämtning, el, telefon- och internetabonnemang, försäkringar, bensin m.m.

En del familjer gör en budget. Det betyder att de gör en plan för hur mycket pengar de får lägga på olika saker.

Om man ska köpa något som är dyrt t.ex. ett hus eller en bil, kan man gå till en bank och låna pengar. Pengarna ska sedan betalas tillbaka. Den som lånar ut pengar tar betalt för det. Det kallas ränta. Räntan skrivs alltid i procent (%). Om räntan är 10 % och du har lånat 100 kr ska du betala tillbaka 110 kr. Det blir alltid dyrare att handla för lånade pengar.

Inkomster är pengar som man får, t.ex. lön från jobbet. Man kan också få inkomster i form av bidrag. Ett exempel är barnbidraget. Barnbidraget betalas ut av staten en gång i månaden till alla familjer som har barn.  Utgifter är allt som kostar pengar d.v.s. allt man betalar för.

För att kunna klara av kostnader som beror på t.ex. stölder och olyckor kan man ha en försäkring som skydd. Då betalar man regelbundet en summa pengar till försäkringsbolaget. Om något skulle hända får man pengar från försäkringsbolaget. Pengarna används till att ersätta de saker som har blivit stulna eller förstörda.

Förr gjorde man nästan allt själv. Man odlade maten, snickrade egna möbler och sydde sina kläder. Nu arbetar man inte bara för att få pengar utan också för att hjälpa varandra. Ungefär hälften av alla som bor i Sverige yrkesarbetar. Många som yrkesarbetar är offentligt anställda. Det betyder att de är anställda av kommunen, landstinget eller staten. De får sin lön från skattepengar. De offentligt anställda arbetar t.ex. med sjukvård, omsorg och undervisning. I Sverige finns flera hundratusen företag. De flesta företag är små med bara en eller ett par anställda, men det finns också stora företag med flera tusen anställda.

Vissa företag producerar varor. Då tillverkar man något t.ex. SCA som tillverkar papper. Andra företag producerar tjänster. Att sälja en tjänst betyder att man säljer något som inte går att ta på. Några exempel är frisören som producerar tjänsten hårklippning eller reseföretaget som producerar tjänsten charterresor till utlandet. På senare tid är det fler och fler i Sverige som arbetar med tjänster och det är färre som arbetar med att producera varor.

På alla större orter finns arbetsförmedlingar. Dit går den som letar efter ett arbete. Arbetsförmedlingens uppgift är att para ihop människor som letar efter arbete med arbetsplatser där man letar efter någon att anställa. Men det finns även andra sätt att hitta arbete. I tidningar och på internet finns det platsannonser. Många får också arbete genom kontakter.

Den som inte har något arbete, men som vill ha det är arbetslös. När man är arbetslös kan man få pengar från arbetslöshetskassan (a-kassan). A-kassan fungerar ungefär som en försäkring. Man betalar in pengar medan man arbetar. Om man sedan blir utan arbete, så får man pengar från a-kassan medan man letar efter ett nytt arbete.

Det finns lagar och regler som styr hur vi har det på våra arbetsplatser. De säger till exempel att den normala arbetstiden är 40 timmar i veckan för en heltid och att alla har rätt till semester. På arbetsplatserna måste man också följa vissa säkerhetsregler. Så här har det inte alltid varit. Förr kunde arbetsdagarna vara 12 timmar långa och man hade ingen semester. Många arbetsplatser var farliga ställen där det hände många olyckor. Förr var det också vanligt att barn arbetade. De som kom från fattiga familjer hade inte råd att fortsätta att gå i skolan, utan var tvungna att hjälpa till att försörja familjen. Många var missnöjda över att det var så här och de började kämpa tillsammans för bättre villkor för alla som arbetar.

De första fackföreningarna bildades för mer än 100 år sedan. En fackförening är en förening för människor med samma yrke, eller för yrken som har mycket gemensamt. Fackföreningarna ska se till att medlemmarna har det så bra som möjligt på sina arbeten. En viktig uppgift för fackföreningarna är att förhandla om hur mycket de som arbetar ska få i lön. Att förhandla betyder att man försöker komma överens. Det kan vara lättare att förhandla om många tillsammans står bakom ett krav. När fackföreningar och arbetsgivare har kommit överens brukar man säga att de sluter ett avtal.

När man arbetar måste man också betala skatt. Ju mer man tjänar desto mer betalar man i skatt. Skatten används till bl.a. utbildning, vård, gator, idrottshallar, kollektivtrafik, polis, militär, bibliotek och mycket annat. Alla människor har samma rätt att utnyttja de saker som betalas med skattepengar.

Under en vanlig skoldag använder du en hel del pengar som har betalats i skatt. På morgonen åker du kanske skolbuss till skolan. Eller så promenerar du på gator och vägar. Lärare och alla andra som arbetar i skolan får lön för att arbeta där. Allt material i skolan så som pennor, skrivhäften, datorer och böcker betalas också med skattemedel. Även skollunchen och idrottshallen betalas med skattepengar.

--------------------------------------------------------------------------------

Läxa v. 42

          Ni ska göra en liten undersökning där ni intervjuar två vuxna om deras arbetsplats. Det ni         kommer fram till ska ni skriva i en text och sedan avslutar ni med en reflektion. Ta reda på:

-          Vad man gör på arbetsplatsen och om deras arbetsplats sysslar med varor eller tjänster.

-          Om det är flest kvinnor eller män som arbetar där eller om det är ungefär lika många kvinnor som män.

-          Vilka arbetstider har man? Ex. Jobbar man skift? Dag/ natt? Hur långa arbetspass? Hur många timmar/vecka?

-          Vad behöver man ha för utbildning för att arbeta där? Finns det många olika typer av jobb på samma arbetsplats?

Ni får så klart ta reda på mer om ni vill. / Ann-Sofie

Arbete och pengar

Er uppgift är att i grupp göra en plansch om arbete och pengar. Planschen ska sedan redovisas för klassen och sättas upp i klassrummet. Detta ska finnas med på er plansch:

·         Ett cirkeldiagram över en familjs utgifter. Detta gör vi i Excel.

·         Faktatexter om:

-          Försäkringar. Vad är det och varför måste man ha det?

-          Regler och lagar om arbete

-          Samhällets pengar

·         En ordlista där ni förklarar följande ord: kontokort, budget, inkomst, utgift, skuld, ränta, hushåll, varor, tjänster, förhandla, fackförening, strejk, avtal, platsannons, arbetslös, a-kassa. Tänk på att skriva orden i bokstavsordning.

·         En bild där ni tillsammans fantiserar om hur det kan se ut på en arbetsplats i framtiden eller en bild där ni ritar en uppfinning som gör att ni kan starta ett eget företag i framtiden.

·         Ett cirkeldiagram om vad man arbetar med. Se boken s. 64. Görs också i Excel.

·         En text där var och en skriver om sitt drömjobb. Då skriver ni varför ni vill jobba med det och om det är lätt eller svårt att få jobb inom det yrket. Vad gör man på ditt drömjobb? Vilken utbildning behöver man för kunna arbeta med ditt drömjobb?

·         Gå in på www.lonestatistik.se Där kan man se hur mycket medelinkomsten är för olika yrken. Ta reda på medelinkomsten för följande yrken och räkna ut ungefär hur mycket pengar de får ut efter skatten är dragen. Räkna också ut hur stor lönen blir innan och efter skatt om man bara jobbar 80 %. Redovisa i en tabell som ni gör i Word. Infoga tabell:

-          

Advokat

-          Veterinär

-          Läkare

-          Sjuksköterska

-          Snickare

-          Rörmokare

-          Servitris

·         Hemuppgift: Ni ska göra en liten undersökning där ni intervjuar två vuxna om deras arbetsplats. Det ni kommer fram till ska ni skriva i en text och sedan avslutar ni med en reflektion. Ta reda på:

-          Vad man gör på arbetsplatsen och om deras arbetsplats sysslar med varor eller tjänster.

-          Om det är flest kvinnor eller män som arbetar där eller om det är ungefär lika många kvinnor som män.

-          Vilka arbetstider har man? Ex. Jobbar man skift? Dag/ natt? Hur långa arbetspass? Hur många timmar/vecka?

-          Vad behöver man ha för utbildning för att arbeta där? Finns det många olika typer av jobb på samma arbetsplats?

Fundera över och skriv i reflektionen:

-          Skulle ni vilja jobba på någon av arbetsplatserna? Vilken i så fall? Varför/ Varför inte? Vad verkar bra/roligt med arbetsplatsen? Vad verkar inte bra/tråkigt? Varför jobbar man de arbetstider man gör? Varför är fördelningen som den är när det gäller antalet kvinnor och män? 

-------------------------------------------------------------------------------

Vecka 37

Läs på om jordens resurser!

Jordens resurser

Ett annat ord för naturresurs är naturtillgång. Naturresurserna kan delas in i förnybara och icke förnybara. Exempel på förnybara resurser är sol, vind och vatten. De tar inte slut. Icke förnybara resurser som kol, olja och metaller kan ta slut om vi inte hushållar med dem.

Skog - en förnybar resurs

Ungefär en tredjedel av jordens landyta är täckt av skog: barrskogar, lövskogar och tropiska regnskogar. Skog är en förnybar resurs. Men människorna har under lång tid huggit ner mer skog än de har återplanterat, särskilt i Afrika, Sydamerika och Oceanien. Under de senaste 300 åren har världens skogar minskat med 40 procent. I europa ökar skogsarealen. Det beror på att gammal jordbruksmark som inte används längre förvandlas till skog. Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina har mest skog i världen.

Det är stor skillnad mellan olika sorters skogar. Läget på jorden, temperatur, nederbörd och hur marken är avgör vilka träd, växter och djur som kan leva där.

Trädens stammar och grenar ger oss viktiga råvaror, men bladen, barren och rötterna gör också nytta.

Jorderosion betyder att jorden spolas bort vid häftiga regn eller blåser bort när det stormar. Där det finns träd binder trädens rötter jorden och på så sätt motverkas jorderosion.Skogen används som bränsle, virke och till att tillverka papper. Genom att återvinna papper sparar vi träd. Att återanvända betyder att man samlar in och använder materialet igen.

Mark för odling och bete

Mark där det odlas ätliga växter och som betas av kor och andra husdjur ger oss mat. Förutsättningarna (vad som behövs) för att vi ska få goda skördar och bra bete är rätt klimat med rätt mängd nederbörd, temperatur och antal soltimmar. Jordens egenskaper är också viktiga. Olika växter trivs i olika sorters jord.

Många av de bästa odlingsmarkerna i världen finns längs stora floder. Där är tillgången på vatten god och jorden tillförs näringsrikt slam som floden för med sig.

Trots att det produceras stora mängder mat i världen är det många människor som inte får tillräckligt att äta. Några förklaringar till att det är så är:

-         Klimat och markförhållanden passar inte för jordbruk överallt.

-         Marken utnyttjas på ett sätt som orsakar torka och erosion och förstör bra odlingsmark. 

      

      Alla äger inte mark att odla eller har inte råd att köpa mat.

-         Mat säljs till andra länder istället för att bli föda åt den egna befolkningen.

-         På mark där man skulle ha kunnat odla mat odlas annat, t.ex. tobak och kaffe.

Naturresurser i havet

Världens hav täcker ungefär 70 % av jordens yta. De tre stora haven, eller oceanerna som de också kallas, är Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen. Alla andra är egentligen bara delar, bihav, av dessa tre oceaner.

I haven finns många växter och djur, som människorna utnyttjar. Samtidigt påverkas haven av människornas alla aktiviteter, precis som landområdena gör. Det kan handla om utsläpp från industrier och båtar och förorenat vatten.

Flera hundra miljoner människor är beroende av havens resurser för att få mat och arbete. Mer än en tredjedel av jordens befolkning bor längs kuster. Utmed kusterna, där floder rinner ut och för med sig näring till havet, finns det gott om plankton som är viktig mat för fisk, därför finns det mycket fisk utmed kusterna. Havet lockar även turister. Vi får salt från havet som vi använder i matlagningen. Vi kan även använda vågornas kraft till att producera el.

Ett vågkraftverk kan se ut som stora ormar som gungar på havet.

Naturresurser i berggrunden

I berggrunden finns viktiga naturresurser, till exempel kol, metaller och olja. De nybildas inte i samma takt som vi använder dem. Det är icke förnybara resurser. Därför måste vi se till att återvinningen av metaller fungerar så bra som möjligt.

Järn, aluminium, bly, guld, silver och koppar är några metaller som kan utvinnas ur berggrunden. Metaller leder värme och elektricitet bra. Därför brukar ledningar till varmvatten och elledningar vara gjorda av koppar. Genom att blanda järn med kol får man starkt stål som används för att tillverka byggbalkar, fordon, maskiner och verktyg.

Olja, kol och naturgas

Olja, naturgas och kol brukar kallas fossila bränslen eftersom de har bildats av fossil, det vill säga växter och djur som dog för miljoner år sedan. Fossila bränslen är inte förnybara. De kan ta slut.

De största tillgångarna till olja finns i Mellersta östern. Ryssland, Saudiarabien och USA är de länder där man utvinner mest olja. I Europa tar Norge upp mycket olja.

För att komma åt oljan måste man borra långt ner i berggrunden. Det kan vara både på land och på havsbotten.

När man eldar med kol och olja släpps det ut en hel del ämnen i atmosfären. Metoderna att rena utsläppen har blivit bättre, men koldioxid är svårt att få bort. Koldioxid är inte giftig, men den påverkar klimatet så att det förändras och blir varmare.

En omställning till energikällor som är förnybara sker på många håll i världen. Det betyder att man använder allt mer energi från sol, vind och vatten.

---------------------------------------------------------------------------------------------------- 

Vecka 36

Om ni går in på nutid.nu kan ni spela labyrinten. Den här veckan är landet som ni ska klicka på Italien. Sedan svarar ni på frågor och sedan kan ni vinna biobiljetter.

-----------------------------------------------------------------------------

Vecka 21

Läxa v. 21

Lär dig orden och vad de betyder.

Geografisk ordlista

Avdunsta - när vatten eller annan vätska värms och stiger upp som vattendroppar i luften

Berggrund - det fasta lagret av sten under jordytan

Dal - ett smalt område som ligger mellan berg
Vulkan - berg som bildats av smält massa från jordens inre som runnit ut som lava

Kontinent - ett stort landområde som ligger mellan världshaven

Vittring - när berg spricker och delas sönder i småbitar

Erosion - när små bitar av berget följer med vatten och vind och marken nöts

Glaciär - ett område på land med tjock is som är större på vintern och mindre på sommaren

Flodmynning - där en flod rinner ut i havet eller i en insjö
Delta - lågt landområde vid flodmynning

Ett delta ser ofta ut som en triangel. När en flod närmar sig ett hav eller en sjö har den med sig grus, sand och mycket små jordpartiklar. Havet eller sjön hejdar flodvattnet och gruset och sanden leds inte ut i havet eller sjön utan stannar kvar på bottnen nära flodmynningen. Efter hand byggs det på i lager efter lager. Så småningom höjer sig en ny bit land, ett delta, över vattenytan.

Marken i deltan brukar innehålla mycket näring. Därför har många jordbrukare valt att bosätta sig där. Numera är flera av de större deltaområdena mycket tättbefolkade.

--------------------------------------------------------------------------------

vecka 20

Vi jobbar med Europa och vi ska göra personliga kartor i google maps. 

Vecka 9-12

Träna på Nordenkartan på webbmagistern eller skolplus. 

Läxa till torsdag 18/2-16

Kristendomen

• Kristna tror på en gud som visar sig på tre olika sätt: Fadern, Sonen och den helige Anden.
• Alla människor gör fel ibland enligt kristen tro, men den som tror på Jesus kan bli förlåten.
• Jesus predikade om att vi ska älska våra fiender. Inte bara våra vänner.
• Platsen där kristna firar gudstjänst heter kyrka.
• Dopet är en av de viktigaste kristna ceremonierna för genom dopet blir man kristen. 
• Bibeln är kristendomens heliga bok. Den består av Gamla och Nya Testamentet. I Nya Testamentet beskrivs den kristna tron.
• Julen och påsken är stora högtider.
• De tre stora kristna grupperna kallas för katoliker, protestanter och ortodoxa.
• Korset är den vanligaste kristna symbolen. Det beror på att Jesus dog uppspikad på ett kors. För kristna betyder korset inte död. Korset betyder istället seger över döden. Jesus dog men uppstod sedan från de döda. De som tror på Jesus kommer också att uppstå från de döda och få ett evigt liv. Ett kors med Jesus på kallas för ett krucifix.
• Fisken är en annan kristen symbol.

Judendomen

• Judar tror på en enda Gud.
• Gud har skapat jorden och människan. Gud har bestämt att människan ska ta hand om världen.
• Judar väntar på Messias. När Messias kommer blir det fred på jorden.
• Platsen där judar samlas för att be heter synagoga.
• Ledaren i synagogan kallas rabbin.
• Tora är judendomens heligaste bok. Tora betyder lagen och läran. Texterna som finns i Tora är exakt samma texter som finns i den första delen av den kristna Bibeln. Skapelseberättelsen finns där och därför ser den judiska och den kristna skapelseberättelsen ut på samma sätt.
• Landet Israel är mycket viktigt inom judendomen. Enligt den judiska Bibeln har judarna fått detta land av Gud.
• Stora högtider är påsken och tempelinvigningsfesten.
• Davidsstjärnan är en viktig symbol för judar.
• En annan viktig symbol är den sjuarmade ljusstaken.
• Vissa judar följer många regler och andra judar följer bara några få regler. Det gör att man kan dela in judarna i tre grupper: 
• Ortodoxa judar – följer alla de 613 regler som finns inom judendomen.
• Konservativa judar – följer vissa regler, men inte så många.
• Liberala judar – väljer själva vilka regler de ska följa. Liberala judar tycker att tiderna förändras och att judendomen måste anpassa sig efter det moderna samhället.

Islam

• Den som tillhör Islam kallas för muslim.
• Muslimer tror på en enda Gud som på arabiska heter Allah.
• Muhammed är den störste profeten.
• En profet är en person som fått i uppdrag av gud att framföra guds budskap.
• Platsen där muslimer firar gudstjänst heter moské.
• De fem pelarna berättar om hur en muslim ska leva. De fem pelarna är: 
• Trosbekännelsen – Det finns ingen gud utom gud och Muhammed är hans profet
• Bönen – En muslim ska be fem gånger om dagen.
• Skatten – Man ska ge pengar till fattiga och till välgörande ändamål.
• Fastan – Under en månad ska man låta bli att äta och dricka under dagtid. Månaden som detta sker i heter ramadan.
• Vallfärden – Den viktigaste platsen i världen för en muslim är staden Mecka. Dit vallfärdar många muslimer under en viss tid varje år. En vallfärd är en resa till en religiös plats.

• Koranen är islams heliga bok.
• Den största muslimska högtiden är fastebrytandets högtid.
• De två största grupperna är sunnimuslimer (ca 90 %) och shiamuslimer (ca 10%). Det finns både sunnimuslimer och shiamuslimer som håller hårt på gamla regler och traditioner och det finns också sunnimuslimer och shiamuslimer som inte gör det.
• Halvmånen och stjärnan är islams tecken.
• Fatimas hand är en annan symbol. Många muslimer tror att den skyddar mot onda saker. Fatima var profeten Muhammeds dotter. De fem fingrarna symboliserar de fem pelarna inom Islam.

vecka 2

Under veckan har vi börjat jobba med religion. Vi kommer att jobba med Kristendomen, Judendomen och Islam fram till sportlovet. 

Vecka 49

Vi har jobbat med mänskliga rättigheter och pratat om FN. 

Vecka 45

Nu jobbar vi med massmedia och nyheter. Den här veckan har vi använt Smålandsposten och alla elever har börjat skriva egna tidningsartiklar. 

 Länk till kartan över Grej of the day.

https://www.google.com/maps/d/edit?mid=zu9r3_-rA5HA.kHMZ2Fi5lZn4&usp=sharing


Läxa v. 37:
Vara klar med frågorna till geografiboken.
Frivillig läxa: Gå in på webbmagistern eller skolplus och träna på Nordenkartan.



Läxa till torsdag v.36!

Kan du so-begreppen? 

Topografisk karta                                     En karta som visar hur landskapet ser ut. Du kan t.ex. se land, hav, sjöar och floder.

Tematisk karta                                         En tematisk karta beskriver något speciellt t.ex. klimatet, vanliga djur, var i världen de olika religionerna finns.

Gradnät                                                    På kartor och på jordgloben finns det utritade linjer i ett stort rutnät. Linjerna är märkta med siffror och ett gradtecken. Rutnätet kallas därför gradnät.

Ekvatorn                                                   Den breddgrad som delar jorden i norra och södra halvklotet.

Latituder/breddgrader                             Linjerna som går parallellt med ekvatorn.

Longituder/längdgrader                          Linjerna som går mellan Nordpolen och Sydpolen.

Medeltemperatur                                    Den genomsnittliga temperaturen under en viss tid, till exempel ett år.

Klimat                                                       Det genomsnittliga vädret under en längre tid, till exempel 30 år.